Lyssna på de äldre

00:03 När jag hade vaknat och kommit riktigt under fru med vad som hade hänt, så hade jag bägge armarna i gips. Det lårbenet var ute som hängde i drag. Jag kom in och lyfte en och tvättade en och lagde en och matade en och hade respiratorn. Då tänkte jag att kommer jag från den här sängen så ska jag aldrig gnälla på att gå upp en morgon. 00:32 I det här avsnittet så träffar jag Kaj, 84 år gammal som växte upp på en innegård i centrala Helsingborg. Men på somrarna så var han på Österlen hemma hos sin morbror som drev en bondgård där. 00:43 Redan som 16-åring lämnade han hemmet och gick till sjöss för att upptäcka världen. Vi pratar om äventyren till havs, människorna han mötte och pistolskyttet som blev ett stort intresse genom livet. 00:56 Kai berättar också om kärleken till sin fru Lena som han fortfarande delat sitt liv med och om bilolyckan 1972 som förändrade hans syn på livet och fick honom att lova sig själv att aldrig ta en ny dag för given. 01:10 Det här är ett avsnitt om kärlek och tacksamhet, livsglädje och vikten av att vara den man är och njuta av livet medan man kan. 01:19 Då återstår det bara för mig, Jonas Ulbäck, att önska er en trevlig lyssning. Nu kör vi! 01:28 I dagens avsnitt så har jag tagit mig till Kulla Halvön i nordligare delarna utav Skåne. Framför mig sitter en glad man med glasögon här i sitt vardagsrum, Kaj Svärd, 84 år gammal. Vad kul att få komma hem hit till dig idag. Ni är välkomna. Tack. 01:52 Hur känns det här då? 01:53 Jo, den känns jättebra. Ja. 01:56 Det är spännande. Ja, vi har förutsättningarna för ett fint samtal. Framför oss har vi lite kardemummabullar uppradade. Sen så kom din... Vi har ju här intill oss så har vi både din kära fru Lena och barnbarnet Kajsa. 02:13 När vi hällde upp kaffet här framför oss så började man prata om bjuda kaffe. 02:20 Vad är det här? 02:20 Det är lite starkare kaffe än vanligt kaffe. 02:24 Okej. 02:25 För då skulle man visa att man hade råd med kaffebunor. 02:31 Så har Lena styrt upp någon bjuderkaffe nu? 02:33 Nej, vi kör kaffe. Lead har inte all tid. Det är alltid bjuderkaffe hos familjen. Ja, alltid bjuderkaffe. Men innan var det så när kaffet var ransonerat när jag var liten. Då var det ju bjudet kaffe, då var det fint kaffe, lite starkare. 02:48 Det känns som sagt, förutsättningarna här med både bjudet kaffe och bulle och hela köret. Vi ska prata om ditt liv idag. 02:57 Det har pågått i hittills 84 år. 03:01 Jag tänker att du ska få ta oss med från början. Vi kastar oss längst bak. Vad har du fått höra om din födsel? 03:10 Inte mycket. 03:12 Det enda jag kan säga är att min födsel, att jag föddes under kriget och jag blev döpt på BB, barnbördshuset. Det gjorde man under kriget ju. 03:23 Varför vet jag inte, men det var väl ifall det skulle hända något så skulle man ha ett namn innan man gick bort. 03:28 Kom det en präst till BB då? 03:32 Troligtvis, jag vet ju inte. Man var ju så liten när man blev döpt. 03:39 Det är helt okej att du inte minns just den lilla detaljen. Men du växer ju ändå upp här en bit härifrån. I Helsingborg, ja. Ja, centrala delarna. 03:49 Centrala delarna, ja. Kan du berätta lite om din familj och dina föräldrar? Ja, mamma var ju hemmafru och pappa gjorde bara en glasaffär och sålde porslinor. Ja. 04:04 Och sen var det väl ett vanligt, ja man läget ju på gatan. 04:09 Då fanns det ju inte så mycket bilar så det gick ju fint att läka på gatan. Läkplatser var ju bara lite speciella ju. 04:15 Ja. 04:16 Hade du någon syskon? Jag har en storbror som är två år äldre. 04:21 Men ni växer också upp då under krigsåren? 04:26 Ja, jag är född 42 och han är född 40. 04:30 Kan du ta oss tillbaka till din barndom i centrala delarna av Helsingborg? Hur var det att växa upp där som barn? 04:39 Ja, det var ju bra. Vi var född på Rottengatan 84. Det är mittemot trapporna som går ner till den nöje teatern. 04:49 Och där var ju en stor lekplats och så. Vi hade ju mycket att härja på. Men det var ju ingen trafik på gatorna ju. Nej. 04:56 Enda gången det var trafik var ju på hösten när de körde betor till Sockerbruket i Helsingborg. Då var det ju lite trafik med vagnarna. Och då var det ju populärt att man hoppar upp, hoppar och tog en sån här beta från lasten ju. Då gjorde det en liten... 05:14 Vetlyckta och gröpa ut henne så skulle vi slära in i. Men annars var det ju ingen trafik. Spårmagnen gick ju förbi där framför där vi bodde. Men det hade man ju lärt sig att när den kommer så skulle man inte springa över gatan. 05:31 Kan du beskriva lite hur ert hem såg ut? 05:34 Där du växte upp. Ja, det var ett rum och ett kök. Ett litet rum och ett litet kök. Lägenhet. Lägenhet, ja. Då var vi inne på en gård. 05:45 Ja, det var som på en innegård. Innegård, ja. Hur ser det ut här inne i lägenheten? Det är ett rum och kök där du, din mamma, pappa och storebror. Vart sover ni? 05:58 Pappan sover ju i köket i en köksoffa. 06:02 Det var en utdragssäng som mossa och broren sov. Så hade jag en säng som fällde ner från väggen. Den var ju borta på dagen så det blev lite platser. 06:14 Men när det var sovdags så var det ju fullt i rummet. 06:18 Och så var det ju då en liten kolkamin som man fick illa i. 06:21 Ja, för det var ingen lexicitet såklart. Nej, nej, nej. Toalett och så då? 06:25 Det var nere på gården. Utedass? Ja. 06:29 En riktigt, riktigt kall, säg novembernatt. Och blåsan är fylld och du måste pinka. Kan du ta oss tillbaka till en sån? 06:41 Ja, det var nedför trappan. Jag var ute över gården och hände ju. Slå en skyar och så upp igen. Krupa ner under täcket. 06:48 Och hitta tillbaka till värmen. 06:51 Ja. Vi visste ju inget annat. Så var det ju på den tiden för alla ju. 06:55 Mm. 06:57 När ni samlas familjen och exempelvis ska äta en söndagsmiddag. Vad är det för mat som har tillagats då på 50-talet? 07:08 Ja, hela hösten och hela vintern så var det ju koktorsk och fiska. Fast annan fiskar ju lite grann ju. Så det kom in med några fångar torsk och koktorsk och senapsås. Det var ju jättegott ju. Annars var det lite okstek kanske någon... 07:27 gristek och köttbullar och sådana vanlig måltid. 07:32 Du säger att du och dina kompisar lekte ute på gatan och det var inte särskilt mycket trafik här i centrala Helsingborg. Vad gjorde ni då? 07:40 Vad lekte ni? Ja, det var mycket inne i jan och kaobus och allt sånt där. Och vi hade en snikare, han bodde på gatan nedanför. Där kunde man gå in och få ett litet träbit och gjorde man i ett svärd och så fäktades man då och lekte rövar och allt mer runt. 08:01 Vi hade ju inga läggsaker i den bemarknadsen som vi har idag utan vi fick ju själv skapa det. 08:08 Du har ju, vi pratade om det tidigare innan vi satte igång, att du har ju både barn, barnbarn men även barnbarns barn. 08:17 Om du jämför din uppväxt i slutet på 40-talet, början på 50-talet i Helsingborg, jämfört med hur du ser att barn har idag, 2026, vad tänker du då? 08:31 Vi hade nog kunde mer läka som barn då. Vi hade ju inte alla de här materiella prylarna som finns idag utan vi fick ju skapa allt. 08:42 Och det gjorde vi. Vi var mycket mer kreativa. Barn idag har ju, ja vad ska jag säga. De blir mer curlade, det ska mer synas om. Vi blir ju inte curlade på det viset. Nej. 08:57 Idag körs ju alla barn till fotboll och till skridsko och vad det nu ska. Då kör föräldrarna med bilen. Vi fick ta oss dit själva när vi ville ju. 09:06 Höll du på med någon sport när du var liten? 09:09 Ja, vi spelade ju mycket fotboll på sommaren och vi spelade ju ice hockey på dammarna på vintern ju. 09:16 Sen höll jag på med lite brottning och så. 09:20 Din skolgång så småningom, hur tycker du att den var? 09:25 Ja, den var jättebra. Jag kom i en liten skola som var en filial till Sankt Jörgenskolan. 09:32 Det var, vad ska jag säga, 50 meter från där vi bodde. Hade de hyrt in sig på andra våningen i en lägenhet i ett stort rum. Det var bara den salen som var skolan. Så där gick jag första och andra klass hos en underbar fröken. Vad hette fröken? 09:51 Ellen Lindberg. 09:52 Visst är det otroligt hur man kan komma ihåg namnet. 09:55 Hon blömmer man inte som fröken. 10:00 Hon var ju mycket monom och så. 10:02 När vi då slog ihop Jag vet inte, du kommer inte ihåg hur gröningen sa ut innan, men vi samlades vid trappen, då ringde hon i en gammal singarekoka. 10:12 Vad sa du? 10:12 Silla? Silla-klocka. 10:14 Silla-klocka? 10:14 Ja, sån som silla-handlare hade när vi körde runt oss. Klingade er. Okej. Så skrek det silla och fisk. 10:20 Jaja, okej. 10:21 Det var en sån klocka hon hade. Och då sprang vi fram och ställde oss vid trappen på två leder. 10:28 Sen marscherar vi upp i förrådninggatan, upp i trappen och upp i skolsalen. Men då skulle det vara lugnt och stilla för där bodde en familj sidan om. Och då sa fröken att det är lugnt och stilla här i trappen och när vi kommer in. Och lära dem inte när vi går ut. Sen kan ni stöja ner på skolplanen. 10:47 Hade hon pli på er då? Mycket pli hade hon på oss. Och det var aldrig något klagomål att vi sprang i trappen eller något. Utan vi gick, vi lyder på den tiden. Ja. 10:57 Men hon gjorde ju mycket för oss. 11:01 Under mina samtal med mina gäster och er äldre så får jag ju höra många historier om hur det var i skolan förr och under den här perioden. 40- och 50-talet. Och det är ju en väldigt blandad bild man får. Och mycket kanske också hänger på vilken lärare eller lärarimna ni hade. Vad gjorde... 11:24 Din lärarinna till en sån bra lärare. 11:27 Hon var ju mycket för att vi skulle kunna agera med skådespel. Hon ordnar så vi var på teatern. Gamla Helsingborgs teater. Gjorde ett litet julspel. Jag har varit i Ängelholm på någon teater och spelat farvorblå i tankrön. Det har varit lite sånt. Sen hade vi alltid julspel på gamla seminariet. Ja. 11:52 Och sen, ja så blev det lite, man fick bli av för det. Sen så, när jag kom i femte klass, hade femte klass, han röstade då julspel. Ja då var jag som är den lilla tatergruppen ju. Så det blev ju naturligt, hon lärde oss lite sånt där att tro på det själv, inte blöjg utan även du står inför publiken är inte farligt. 12:11 Nej. 12:13 Hur tror du det har format dig som person att du ändå fått tagit plats på en scen framför folk i tidig ålder? 12:21 Ja men om du är naturlig så är det inte farligt att stå och prata framför någon ju. 12:26 Och du pratar om det du vet och det du kan ju. Då är det ju inte svårt ju. Men vet du inte vad du ska prata om? Ja då blir det ju jättesvårt med en gång att diskutera eller vad man nu ska ju. 12:38 Och sen vad är det själv? Det är mycket enklast ju. 12:42 Så hon lärde oss mycket. 12:44 Fint. Väldigt fint att få en bild av en lärare eller en lärarinna som öppenbarligen gjort något väldigt viktigt och fint för er under er skolgång. 12:57 När vi ändå snackade skola så hade vi ett antal år sedan. Då hade vi 70-årsjubileum sedan vi började första klass. 13:05 Är det sant? En återträff? 13:07 Återträff. Ja, det hade jag haft. Återträff innan de andra. Men då hade jag inte kunnat vara med. Men denna gången var jag med. Då var det 70 år sedan vi började skola. 13:15 70 år senare? 13:16 Sen vi började försteklass. 13:18 Ta oss tillbaka. Hur var den dagen? 13:20 Det var jättetrevligt. Det kom 18 personer. Jag kände igen allihopa. 13:24 Du gjorde det? Ja. Wow. 13:26 Nej, det var jätteskoj. Och när vi stod åt var vi turade. 13:31 Och då var det buffé så då stod jag ju och väntade på min kö. Så var det en han sa. Ni firar något speciellt idag? Ja. Ja jag firar att jag varit gift först i år sa han med min förälder. Ja så då ska jag slå dig. Vi firar att det skjuter jag som vi börjar försteklass. Oj så han sa han. Ja det var att gratulera. 13:51 Ja men det är rätt unikt ändå ju. Det är ju fantastiskt. Hade du någon särskilt klasskompis där som du var extra nära? 13:59 Ja, han bodde i huset sidan om oss, heter Busse. 14:03 Var Busse med på återträffen? 14:05 Nej, han hade gått bort så han var inte med. 14:08 Fick du reda på det då? 14:10 Nej, det hade jag fått reda på innan. 14:13 Men så var det någon som inte kunde komma. Det var någon som bodde i Australien och det var någon som hade blivit demens och de var inte med. Men annars var vi där. 14:22 Vad pratade man om på återträffen sådär? 14:25 Ja, vad har blivit dagen och vad man har gjort i livet och allt det där. En del hade blivit... Ja, vad man minns tänkte, det blir det inte, det blir något annat. 14:36 Var det någon sådär som du blev chockad över? Men herregud, hur kunde det bli sådär? 14:42 Ja, det var ju som Lars Hälsten. Han var ju golfprov. 14:47 Tränare liksom. Han visar ju inget sportintresse när vi gick i första och andra klass. Det blev bara så för han ju. Otroligt. 14:59 Ekonomiminuten med 60plusbanken. 15:08 Välkommen tillbaka till ekonomiminuten och i det här avsnittet så får jag äntligen återigen träffa chefen för 60 plus banken här i studion i Stockholm. Sandra Liljenberg, välkommen tillbaka. 15:22 Tack så mycket Jonas, härligt att vara här. Hur har din sommar varit? Den har varit fantastisk faktiskt, lite olika saker vi har upplevt med familjen och nya erfarenheter. Hur har din sommar varit? 15:32 Det har varit bra. Jag har njutit av familj och sol och värme så det har varit fint. Men nu är vi tillbaka till vardagen. Ja, det stämmer. Och vi ska prata om Sveriges mest omtänksamma kommuner 2026. Vad handlar det här om? 15:49 Vi ville helt enkelt få en bredare bild av hur kommunerna är för våra äldre. 15:56 Många pensionärer lever självständigt, har ingen kommunal omsorg så vi har inte bara tittat på äldreomsorgens kvalitet den här gången utan vi har också väckt in sådant som kommunalskatt, möjlighet att ta sig fram med kollektivtrafik eftersom att det påverkar vardagen för väldigt många av våra äldre. 16:18 Ja, för det är ändå en omfattande genomgång av svenska kommuner som ni har nyligen publicerat. Vilka kommuner är det som hamnar i topp? 16:27 Det är faktiskt Öckerö som kommer på första plats med 79,3 poäng. Snyggt. Därefter följer Lidköping och Svedala. 16:39 Och gemensamt för de här toppplaceringarna är att de kombinerar hög kvalitet i omsorgen med god tillgänglighet och trygga förutsättningar för äldre att leva ett aktivt liv. 16:52 Intressant. Finns det någonting i resultaten som du känner att det här överraskade mig? 17:00 Ja, men kanske att det inte bara är välbärgade storstadskommuner som har lyckats bra. Flera mindre och medelstora kommuner presterar minst lika starkt. 17:13 Det visar att ett gott stöd till äldre inte bara handlar om storlek eller ekonomi utan också om prioriteringar och arbetssätt faktiskt. 17:22 Ni tar ju i beakt många olika faktorer i den här undersökningen. Vilka faktorer vägde tyngst i er ranking? 17:31 Men vi tittar främst på fem olika områden och det är nödhet med hemtjänsten, tillgång till kollektivtrafik, personalkontinuitet inom hemtjänsten, trygghet på särskilt boende och kommunalskatt. 17:47 Och tillsammans ger de en ganska heltäckande bild av hur det är att bli äldre i en kommun. 17:52 Verkligen. Om vi tar från kommunens perspektiv då. Om du får välja en sak som de kan ta med sig utifrån den här rankingen. Vad skulle det vara? 18:02 Jag skulle säga att äldrevänliga kommuner handlar om mer än bara omsorg. Det handlar om att skapa förutsättningar för ett självständigt, tryggt och aktivt liv. När man lyckas med det gör man skillnad för en väldigt stor grupp människor. 18:18 Det gör faktiskt ni också med sådana här undersökningar. Ni tänker verkligen utanför boxen på något sätt på 60 plus banken. Jag älskar det och jag tycker det här var väldigt intressant faktiskt. Tack för att du kom hit idag Sandra och berättade om det här. 18:32 Tack så jättemycket Jonas. På återseende. 18:34 På återseende. Tack och bok. 18:37 Ekonomiminuten med 60 plus banken. 18:46 Men jag vet också när sommarloven kom för dig och din storbror och familj. Då tog ni ert pick och pack och for över landet till Österlen. Ja. 19:01 Hur såg somrarna ut där? 19:03 Ja, första sommaren ska vi säga. Det var ju fyra år. 19:10 Då var jag i Glemmingebro. 19:13 På en gård hos min moster och morbror. 19:18 Jag tror jag var fyra år och då skulle de visa mig grisarna. 19:23 Men nej, jag var lite försiktig. Grisar, det var inget. Jag stod ute på gården och sa att jag såg det. Jag ser grisarna. Jag var lite rädd för uråringar. Grisar var ju stora. Jo, tack. 19:38 Ni bara hette mig för jag hade stått på gården och sett grisarna. Jag kommer ihåg det. 19:44 Sen gick det väl lite år så var jag med på första slakten. Då slaktade jag hemmaslakt. Hur gick det till? 19:52 Ja, det kommer en slaktare och sen så leder man ut grisen när man ska slakta henne. 19:57 Så slakta henne med slaktmask. Han slår på en apparat i pannan så kommer den kulast att trilla grisen. Sen så kan en man hålla i frambenen och en i bakbenen. Medan slaktaren sticker grisen så blod kan rinna åren. Men mitt jobb var då att hålla i svanserna. 20:15 Du var med som femårig? 20:16 Ja, och då var jag jättestolt för att jag skulle hålla i knorren. 20:21 Varför vet jag inte, men de sa att du får hålla i knorren. 20:25 Men att du skulle vara delaktig i det? Skulle vara delaktig i det. 20:28 Och det var det ju på den tiden då fick man vara med när det hände någonting. 20:34 Den här slakten, vad minns du, vad kände du när du var med i det? 20:41 Man hade ju hört talas om slakten innan och det var inte... 20:44 Det blev ju mat, så man tänkte ju inte vidare på det. Alla djuren som var på gården, de var föddes ju upp, var antingen från blavelkjur eller så blev det ju slaktade ju. 20:58 Så de skickade i sväg. Så grisarna hemma slaktades, det var ju fullt normalt. 21:03 Det var ju alltid mat på vård på landet. 21:06 Även om det var ransonering så redovisar ju det inte köttet i slaktar i svart. Nej, såklart. 21:16 Jag tänker då när ni tar er över från Helsingborg. Packar ihop mig för en sommar borta på Österlen. Du är fyra år gammal första gången ni åker över. Kan du ta oss tillbaka till den dagen? 21:30 Vad är det för känslor du har när ni packar ihop bilen de här somrarna? 21:34 Nej, inte bil. Vi åkte tåg. 21:36 Vi åkte tåg? Jaja. 21:40 Ja, det var väl att nu det sommar lov och man slipper stående och ha sig med trist och varm och sånt. 21:46 Det var väl inte första gången vi åkte men det var väl nu om jag var sex år och brorsan var åtta år. Då åkte man tåg till Eslöv så bytte man tåg. Det var eltåg. 21:58 Men från Eslöv ner var det ju ånglåg. Och vi gick alltid och fikade hit en maltisk café i Eslöv. När vi hade fikat där var det väntetid på en timme och sen gick vi ner. 22:11 Så... 22:12 Gick vi hem och tittade på ångeluket och det var ett tuffare år. Hur det blev så frågade han om vi ville titta på det. Ja det är klart vi klättrade upp i ångeluket, vi var klädda i vita tröjor. 22:26 Praxiskt. 22:27 Ja och där gillade han oss och vi fick tjäna på att spaka och du vet om han är 6-8 åring. 22:34 Sen när vi kom tillbaka fick vi en morsan och en sjuk. Hon var lagom nöjd. 22:40 Hon var inte glad då. 22:42 Vi kom först till mormor och morfar och då skulle man vara ren och fin. 22:48 Det var inte riktigt bra. 22:55 Hade du någon sommarflört som barn med någon tjej där borta? 23:03 Minns det någon som man... 23:05 När jag blev sex år så flyttade jag till en annan morbror. För då stannade brosan kvar där vi var först och sen hade den andra morbron kört gård. Så då hamnade jag där och då hade jag en kusin. Så då blev vi ju bästisar i de två kusinerna. 23:23 Och en av hennes väninnor var väl inte... Ja, du vet, i den åldern. Det är en liten hjärtevän, tycker man. 23:31 Ja, en liten sommarflört. Ja, hon var söt och det var så. Fick du prata dig något? Eller var du för blyg? Nej, vi pratade och lekte ju. Så det var ju ingenting. 23:35 Det var gulligt ändå. Hur var du överlag som barn? Var du... 23:53 Ja jag var väl som andra i det. Man var väl lite kanske busig någon gång och sånt. Men inom rimlighetens gränser ju. 24:02 Ja helt med. 24:03 Men jag hade gått om kompisar och allting så. 24:08 Jag hade en bra barndom om man säger så. 24:10 Och skolan fortsatte i Helsingborg. 24:14 Ja. Hade du några framtidsdrömmar som barn? 24:18 Vad hade du framför dig? 24:19 Ja jag hade väl tänkt att jag skulle bli ingenjör. 24:22 Varför då? 24:24 Jag kunde väl lite med matematik och fysik och lite sånt där. Det var väl lite spännande kanske. 24:33 Jag tänker att vi ska prata mer om din tonårsperiod och vidare i livet. Men först så ska vi hugga in på en liten bulle tillsammans. Det är dags för fika. 24:40 Klappa takten alla vagar barn. Bullfest, bullfest, hela barn. Slå på stort, det har vi alltid gjort. Så det är bullfest, bullfest, hela barn. 24:52 Goda bullar. Nu fick ju inte du din, du hade ju ett önskemål om att få en, aldrig hört ordet förut. 24:59 Karlsbaderbulle, nej. 25:01 Säg en gång till. 25:02 Karlsbaderbulle. 25:05 Förlåt, men vissa ord med skånsk dialekt är härligt, men jag hänger inte med i huvudet riktigt. Men Karlsbaderbulle, det är en annan typ av bull, de hade tyvärr inte det, men en kardememabulle får fungera. 25:18 Men du Kai, när du under din tonår med ingenjörströmmar börjar se vart du ska ta vägen så väljer du ändå en annan typ av bana som 16-åring. 25:31 Ja. Och lämnar Helsingborg tillfälligt då. Ja. 25:36 Vad är det som händer då? Jag gick till sjöss. 25:39 Jag fick för mig att jag skulle upptäcka världen. 25:42 Och det ångrar jag inte att jag gjorde det. 25:45 Man har lärt sig att ta hand om sig själv. Respektera andra människor. 25:50 Träffat mycket olika folkslagor. 25:54 I praktiken, vad innebär det som 16-åring att gå till sjöss? 25:59 Ja, du lämnar ju tryggheten där hemma. Du kan ju inte gå till mamma eller till pappa om det händer något. Du är själv ombord i båten med dina kamrater. Får ta hand om dig själv. 26:10 Du får lära dig att tvätta, ta hand om tvätten själv och Allt det där. 26:17 Vad sa dina föräldrar när du säger att... Ja, min mamma var ju inte glad men pappa hade ju varit i sjösåss i sin ungdom. Det blev väl litet arv och det är klart att han ska åka. 26:30 16 år är ändå en relativt ung ålder. Tänkte du där och då att... 26:36 Kände du dig mogen för att... 26:39 Ja, och då tänkte jag så här att om jag är till sjöss i ett par år och jag känner för det så kanske jag börjar på sjöbefälsskolan och läser till maskinist istället för till ingenjör. 26:52 Vad var din roll på båten då? Jag var motormann hittade. Man jobbar i maskin, man tissar. 27:01 Alla pumpar, alla hjälp, stilmaskinerna som var hjälpkärrorna. All ström och hela huvudmaskin, allting gick ju. 27:11 Och ni, det är ju verkligen, du vill upptäcka världen. Kan vi ta oss tillbaka till den dagen när du faktiskt kliver på fartyget och ber dig iväg? Vad minns du härifrån? 27:25 Jag mönstrar på i Helsingborg. Jag hade min väska och jag stod där med oss och... 27:30 Så hade båten lagt till och så fick jag gå upp och se vem jag var. Jag var den nya motoreleven hittade då på den tiden. 27:38 Ja, sen blev jag då inskriven i båten att jag hade mönstrat. Och sen så berättade jag var jag skulle ligga och vad jag skulle göra. 27:48 Vad är det för känslor som är inom en när man står där, ryggsäcken... 27:54 Det är spännande. 27:57 Hur kommer det till att bli? Det är inget som man kan läsa till hur det kommer till att vara så här. 28:06 Vi gick på eftermiddagen från Helsingborg och På natten sen så rundar vi skagen. 28:13 Vi går oss över Nordsjön. Kommer upp till Pentlandsund mellan England och Skottland. Där mötte vi Atlanten. 28:23 Då blev jag sjussjuk. 28:26 Sjussjuk i sju år till vi kom till Portland Main i Staterna. 28:31 Och då tänkte jag att ska det vara så här att jag har varit i sjuss så ska jag aldrig gå till sjuss igen när jag kommer till Sverige igen. Men sen dess har jag aldrig varit sjussjuk. 28:39 Hur la det sig? 28:41 Det var i sju dagar. 28:43 När det är som absolut värst. Hur ser det ut där du ligger och är sjösjuk? Man ligger och inte man jobbar. Ändå? Du måste jobba. 28:54 Vem ska göra ditt jobb då? 28:57 När du är på den absoluta botten i ditt välmående i din sjösjuka under de här sju dagarna. Vad är det som far genom huvudet på dig då? 29:08 Ja, kommer jag hem till Sverige så ska jag aldrig sätta min fot på en bot. 29:14 Hur skulle det komma att bli sen då? Hur lång tid blev det till sjöss förut i slutet? 29:20 Tre och ett halvt år. 29:21 Tre och ett halvt år? Men man är ändå hemma och svänger lite då och då. 29:24 Emellan när man byter båt, ja. 29:27 Vad har du för minnen? Har du några särskilda minnen från den här tiden som du vill berätta om? 29:32 Ja, det är så att när man blir sjössjuk så kräker man ju upp allt. Det kommer direkt. 29:38 Jo, tack. 29:38 Och då säger vi, ät. 29:41 Så har du något att kräka upp. Och sen har du kräkt upp det, då rinner du och äter igen och kräker upp det. Då får du någon näring. 29:48 Just det, som ändrar kroppen. 29:50 Så magen blir ändå bättre när du kastar upp. 29:53 Jag åt väl andra dagen åt jag väl en spetta. Jag åt den nu fyra gånger. 29:58 Han får ju uppleja fort igen. Och så gick man in och åt som de gamla sjövån och gobarna sa. Bara ät så blir det bättre. 30:06 Där kan vi snacka rutin. Ja, ja. 30:09 Det hade ju varit med om sånt här innan. 30:14 Jag tänker med tre och ett halvt åren ute till sjöss. Du vill upptäcka världen. Du gjorde det på många sätt. 30:21 Är det något möte? 30:25 Med någon annan kultur eller någon annan person i ett annat land som gjort särskilt avtryck på dig under de här åren? 30:33 Ja, det var nog när vi seglade på Västafrika. 30:37 Då fanns det inte där struvar i alla hamnarna där. Så vi hade 60 struvar som bodde ombord i båten under luckusegeln på fördäck. 30:46 Och de hade egen kock, de här stycken, 60 stycken. Han lagade mat i det, han kokte ris i en gryta till det och sånt. Men de hade en gammal man också som hade varit kock, men han var för gammal för att jobba som kock. Han var lite springkjass eller vad han gjorde. Han kom in i vår mäss en lördag kväll. Och på lördorna var det alltid kotletter, sås och potatis och grönsaker. Var det fest? 31:13 Ja, det var alltid med lördorna. 31:16 Han kom in och tittade och sa att det var fem fläskottlätter och sa att vi inte kan ta det för vi har ätit. Men han kom inte dit för att tiga. Han ville bara se om vi hade det. Men nu är det bara så att övertalar vi henne att ta de här fem fläskottlätterna på ett villkor. Att vi inte berättar för hans kompisar att han hade fått kött av oss. 31:35 Han kastade in fem fläskottlätter innan t-shirten hade det där på magen. Vi kan haja en sådär på oss och låg. Han kom nästa lördag. 31:45 Det här är mer fläskottlötter. Nej, nej, nej, sa han. 31:48 När jag är nere så plockar jag nog på en fläskottlötter visa. 31:52 Hade han hatt en fem, sju dagar på magen här? I Västafrika är den temperaturen. 31:57 Det var ju inte... 31:59 Kräsna på det viset. 32:02 När vår kock hade skurat bort- alla körtlar och allt som fanns på köttet- när han lagade- så slängde vi det i en tunna- för vi gick längs kusterna- där fick vi inte kasta det över vår. Då var ju dessa som jobbade att rota- om det var någon köttbit- de kunde ta och koka och äta det. Då sa vi, gnäll inte på kocken. Han lagade underbar mat. Det är vi som är bortskämda. 32:27 Då är man då 17 år- Och upplever det här. Då får man en annan syn på livet. Hur bra vi har det i Sverige. Och vi gnäller. 32:36 Otroligt. 32:39 Det är något otroligt. 32:41 Pratar du själv med några från den här besättningen. De är 60-mannen. 32:46 Jaja. Vi kunde ju träffa det. Vi snackar lite engelska. Varifrån? Vilket land kom de ifrån? 32:53 Senegal i Dakar. Det var vår första anhalt. Och sen var det med hela västkusten. Ända ner till Nigeria hela vägen upp. 33:01 Så världen ser ju annorlunda ut. Nu har du ju hört att man har låts på de stora båtarna när man ska gå upp. 33:10 Vi skulle gå upp till en ort som heter Sapele. Det låg ett dygn ifrån kusten i Nigeria. 33:18 Och då skulle vi ta Lutz ombord. Och då brukar båten stanna. Och så kommer Lutzbåten ut. Och så hoppar han på räpsägen och klättrar. Men en gången så stannade vi. Och så slog vi fram och fram och tillbaka. I tio minuter. Det hände inte mycket. Fram och tillbaka och stilla. 33:38 Då kom vår chef ner och sa. Gå upp och titta. Jag har aldrig sett något liknande i hela mitt liv. Och han hade varit i skjuts i 50 år. Ja. 33:46 Då gick vi upp och tittade att lådan kanot, ur olika trästaden, pilot V. Johnson stod där på den, den skulle med ombord i båten. Så vi hade riggat ut en bom för att kunna lyfta upp den här kanoten på däcken. Men eftersom strömmen bara strid så får han ju fram och tillbaka. Men långt om länge fick vi upp den här kanoten och lotsen. Så han lotsas upp i floden tills Appellet såg vi. 34:13 Det är då man tänker, detta kan inte vara sant. Här har du ljudspåten. Men han hade pattlat ut. 34:20 Han hade sin kanot liksom. Det är otroligt. 34:32 Även den här säsongen så är Riksbyggen med som samarbetspartner och kompis till podden. Och då är det framförallt deras boendekoncept Bonum och Vivum som vi brukar prata om. Ni som lyssnar på den här podden vet ju hur mycket jag pratar om att livet ska fortsätta vara just livet. Oavsett hur gammal man blir. Att vi ska fortsätta vara nyfikna, träffa människor och göra det vi tycker om. 34:57 Och det är tanken bakom bonum och vivem. Bonum är riksbyggens bostäder för dig som fyllt 55 och vill ha ett bekvämt och lätt skött hem men också en given social gemenskap. Här bor du nära andra i samma fas i livet med naturliga möjligheter att ses, umgås och hitta på saker tillsammans. Ett boende där gemenskapen helt enkelt är en del av vardagen. 35:22 Och sen så finns ju Vivum och det är riksbyggens boendemodell för att tillsammans med kommuner skapa trygga och trivsamma boenden för äldre och personer som behöver extra stöd. 35:33 Och här ligger fokus på livet i boendet och hur man kan skapa en levande vardag och där de boende också får möjlighet att vara delaktiga och påverka sitt boende. För mig så känns det här som en väldigt fin tanke att även när våra behov förändras i livet så ska vi fortsätta få känna gemenskap, trygghet och delaktighet. 35:54 Jag älskar de här boendekoncepten som riksbyggen ligger bakom. Att liksom ett boende inte bara handlar om vart vi bor utan också om hur vi vill leva. 36:04 Är du nyfiken på Bonum eller Vivum och vilka bostäder som finns nära dig? Då kan du läsa mer på www.riksbyggen.se Tusen tack, Riksbyggen! Vad är det som händer sen då när du mönstrar av och påbörjar ett nytt liv här i Sverige? Vart tar livet vägen då för Kaj? 36:33 Efter tredje fartyget mönster i år så gjorde jag lumpen i Ystad. Under tiden träffade jag Lena. 36:42 Precis. 36:42 Så var det ju tanken. Ska jag gå till sjuss igen? 36:48 Eller jag ska jobba här? Jag fick ett jobb på Boliden. Gamla Remors Holm. Och så jobbar jag där och tjänar bra. 36:59 Jag stannar lite till Syra. 37:02 Sen så började jag på varmet i Helsingborg. 37:06 Jag har ju tidigare fått äran att träffa din fru Lena här tidigare idag. 37:12 Ni är fortfarande gifta. Kan du berätta om första gången ni träffades? 37:19 Jag hade ju sett henne innan, för hon var kompis med min kusin. Du hade lite span på honom. Ja, när jag träffat henne innan, hon var ju jättesöta. Ja, du vet, i den åldern. Man får nog lägga på, hon rimmar ju. 37:33 Hur gamla var ni när ni träffades? 37:35 Ja, första gången jag såg henne var jag nog inte mer än 16-17 år. Ja, okej. 37:38 Innan du... Innan Ytisjöss? 37:39 Ja, ja. 37:45 Och så du hade ju koll på henne. Men hur kom det sig att ni... Ja men sen när jag kom tillbaka och skulle göra lumpen ju. 37:53 Så träffade jag min kusin och träffade henne någon gång då. 37:56 Ja så blev det ju bara så. Blev bara så? 38:00 Nej men det är så man säger ju. 38:03 Hur var den första dejten då? 38:07 Jag undrar inte om vi gick på bio. Klassiker. 38:10 Vad kan man göra på den tiden? Exakt. 38:14 Och sitta i mörkret och hålla handen. 38:16 Som sig bör. Frågar man inte vilka film. Nej, nej, nej. 38:19 Det kan man inte komma ihåg om man håller tanden. 38:22 Du hade fokus på andra grejer, såklart. 38:25 Vad fint. Och ni gifter så småningom och vi har nämnt det både barnbarn och även barnbarnsbarn nu. 38:34 Vad skulle du säga att Lena har betytt för dig i ditt liv? 38:40 Ja, det betyder inte allt om man säger så för familj och alltihopa. 38:45 Utan det är henne och i maj hade vi inte haft några barn eller barnbarnsbarn. 38:50 Och nu hade vi ju 60 år sublimån. 38:53 Det är häftigt. 38:54 För ett tag sedan juli månad, nionde ju. 38:58 Och det är jag mest stolt över när folk frågar, har du varit gift, Kaja? Hur länge? Jag har varit 60 år. Och så länge? Ja, men samma fru, seriösa. Nej, du är ju inte normalsvärdig. 39:10 Jag har pratat en del med min producent Jeanette om det här och känslan är att nu så känns det som att alla skiljer sig till höger och vänster. Men många gäster som jag träffar i den här podden har ju också varit skilda och haft olika... 39:29 Olika förhållanden genom livet. 39:31 Det känns som att det bara är en myt att man alltid höll ihop förut. Men ni är ju ett motbevis till det. Det är över 60 år som gifta. 39:40 Hur har ni burit er åt? 39:43 Ja, det är väl ge och ta hela livet. 39:47 Att komma överens om vad vi ska göra för att det ska fungera jättebra. Mm. Det gäller ju då att bara för jag kille kan jag ju inte bara säga att du skjuter hemmet. Jag gör ingenting utan man får ju hjälpas åt ju. 40:02 Skulle du säga att kärleken har förändrats under de här 60 åren? Och på vilket sätt? 40:12 Nej, det gör den väl inte egentligen. Hon är ju samma kvinna för mig idag som hon var då när hon träffades ju. 40:20 Och det är ju bara så att man växer ihop va? 40:24 Hon är en del av dig och du är en del av henne på något fint sätt. 40:28 Och jag kan ju tänka det när jag hade bilolyckan att när hon inte visste hur det skulle gå att det var många tankar i huvudet på henne. 40:37 Ja, vi kan ta det tillsammans nu faktiskt och berätta även för lyssnarna. På 70-talet var du med om en... Ett som var bilolycka, ja. Vill du berätta lite mer? Vad hände? 40:51 Ja, jag vaknade 17 år efter en respirator. 40:54 17 dagar låg du ju komma. 40:57 Ja, jag kommer ihåg ett då. Då vaknade jag på intensivavdelningen i Kristianstad. Och då när jag tittade upp satt Lena i fönstret där. 41:09 Och jag kommer ihåg att jag sa hej och sen så slocknade jag in igen. 41:14 Men då hörde jag att de sa att han har vaknat. 41:18 Och sen var hon där och hälsade på mig vardag där för jag låg där i 32 dygn i den här respiratorn. 41:25 När du vaknade upp första gången där och såg Lena i fönstret och sa hej lite spontant. 41:32 Sen så försvinner minnet igen. Men när förstod du vad som hade hänt? 41:39 Ja, det fick ju berätta för mig vad som hade hänt. För jag snackade med läkaren att jag kommer inte ihåg olyckan eller någonting. När jag sa, får man en sån smält som du har varit med om? Så det är ju inte konstigt att man tappar minnet både före och efter. Vad var det som hände? Jag körde rätt in i skogen, rätt in i ett trä. 41:59 Var det halt eller somnade du vid ratten? 42:01 Nej, jag vet inte. Jag vet ingenting. 42:05 Man har inte fått någon förklaring i efterhand? 42:06 Inte någonting nu. 42:09 Och det enda var ju då att när jag hade vaknat och kommit till riktigt under fru med vad som hade hänt just så hade jag bägge armarna i gips. 42:19 Det lårbenet var ute så hängde i drag. 42:24 Och då kom de in och lyfte en och tvätta en och lagla en och matade en och hade respiratorn och allt det. Och då tänkte jag att kommer jag från denne sängen så ska jag aldrig gnälla på att gå upp en morgon. Det är bara att gå upp även om du är trött för dig. 42:40 Det är bara en känsla att gå upp. Och jag har aldrig gnällt sen att man har varit trött. Man går upp, man kan vara trött. Men bara en känsla att kunna gå upp. 42:50 Det är jätteskönt. 42:52 Det sätter ju livet i perspektiv och en påminnelse om att inte ta det som vi får göra varje dag för givet. Nej. 43:02 Utan vara tacksamma för att vi får det ännu en dag här. 43:06 Och sen sätter du det och säger nästa gång. Lev nu. Lev i nuet. Lev inte för om fyra, fem år då ska jag göra det. Gör det nu när du kan. 43:16 För om fem år vet du inte om du kan göra det. Nej. 43:20 Hur var perioden därefter då? Att ta sig tillbaka? 43:25 Ja den var ju rätt jobbig för knät blev inte bra som jag ville. 43:33 Jag blev ju opererad sen på varmföranstalten i Helsingborg. 43:38 Men han kunde inte göra mycket. Det enda han kunde göra det var att steloperera knät då i 30-årsåldern. 43:45 Och det ville jag inte då, men du får besvär med knä, sa han då. Det fick jag ju senare också, så jag har bytt knä två gånger nu. 43:53 Sen 2015. 43:54 Hur gammal var du vid den här olyckan? 43:56 Jag var 30 år då. 44:03 Du ska ju senare också när ni firar 50 år som gifta. Ja. Så skrev du någon dikt. 44:12 Ja, vad har du den Lena? Ja. 44:15 Har vi den någonstans? 44:19 Sen jag har skrivit det så får jag sekretera resten. 44:24 Det vore ju väldigt kul att få höra den. 44:27 Nej, jag skrev väl en dikt varannan då. Om vad som händer tydligt. Jag skrev en dikt om det här att ni skulle komma och se mig på det. Men ja, den har hon lagt någonstans. 44:39 Så du skriver mycket dikter? Ja, ja. 44:43 Men vad kommer det där intresset ifrån att skriva dikter? 44:49 Ja, det bara kommer ju. 44:52 Så sitter jag och det bara trillar till det. Här kommer några ord och så skriver jag upp det. Ja, det blir ju nån. 44:58 Skriver du upp dem på en liten lapp då? Ja. 45:01 Lena, hämta en av lådorna att vara med dig. Jo, han vill ju inte. 45:07 Alltså Lena får alla lappar. Ja, ja. 45:11 Och det kan hända när jag sitter och läser tidningen och så. Rätt så trillar den en som skriver på tidningen så hon river och en bit av tidningen. 45:19 Och vad gör Lena i ett nästa steg med dikterna då? 45:22 Ja, hon samlar det i en låda i. 45:24 Ja, det är fantastiskt. Det finns ändå en liten låda med ur... Ja, det har väl två lådor i en dikterna. 45:35 Nu tror jag Lena kommer med den här lådan med dikter. 45:39 Titta. 45:41 Det är en låda. 45:43 Gud får se. 45:45 Nu ska vi säga för lyssnarna. Nu kommer även fru Lena in här. Och ställer en liten färgglad låda ändå framför oss. 45:54 Kan du göra så Kaj att du bara drar upp någon av dem där. Så kan du väl läsa vad det står. Ja. 45:58 Ja. 46:01 Jag penslarna i vatten satt och förrän slut har tagit. Nu gör målarkläderna ylda upp ska för det ska inte... För det är ingenting att ta. Här ska inte målas mer. Ni med en pensel i handen aldrig mer ser. Nu ska jag bara musa och njuta och mer för tillfället att skjuta. Blått pensionär. Hahaha. 46:25 Den här dikten handlar om att du inte vill måla mer. Nej, men jag ska inte måla. 46:29 Vi ska sälja huset nu. Jaha. Ja, du pratar om att måla om huset. Ja. Ska ni sälja huset? Ja, vi ska flytta till... 46:41 65 plus boende. Säger du det? 46:43 Vart då någonstans? 46:45 Ligger henne vika i Högarnäs. 46:47 Jaha. Vad är det för boende? 46:49 Ja det är 65 plus. Alla är ju över 65 som behov. Det blir bra och så har vi en tredjonslägenhet där och sen så är det en stor takterrass där uppe på den ena. 47:01 Underbart. Där på den takterrassen, där kan du väl sitta och dikta bäst du vill? 47:06 Ja det kan ju sitta var som helst. 47:08 Ja. 47:09 Här kommer nästa dikt, håll i er. 47:11 Nu ska, när den står, Lena ska på dambjudning gå. Då är det lätt att kramp i käkarna får. 47:19 Det kan man förebygga så med att lite massage innan får. Men efter alla dessa år är risken lite att någon detta får. Prata på och tjejerna köra för det är ingen annan som vill höra. 47:38 Ja, det är ju fantastiskt. 47:40 Vilken samling. Det finns inget stopp i det. Det här skulle ju kunna vara en egen podkaj. 47:46 Eller hur? Jo. Men du, diktandet. Det har ju varit ett intresse. Men ett annat stort intresse för dig. Det har ju varit pistolskyttet. 47:58 Ja, det var när vi bodde på Västra Börja i Helsingborg. 48:02 Det var 69. 48:04 Så körde jag med mobilen och körde upp och... 48:07 Ja, och på börjaområdet då. Rättsligt så kom jag in på en skjutbana. 48:12 Av en slump? 48:13 Av en slump och den har sköt i pistol då. 48:16 Så jag stod där och tittade lite så var det en äldre man som frågade mig att vill du prova på? 48:22 Ja, det kan jag göra när jag är här ändå. Så jag provade på och sköt lite och så frågade han om jag tyckte det var roligt. Ja, det var ju skoj. Ja, du kan komma igen på... 48:32 Nästa vecka så blev han min mentor och han var jätteduktig, den här killen. 48:40 Kanske en konstig fråga, men hur tränar man pistolskytte? Är inte bara att man står och skjuter eller tränar man på olika sätt? 48:49 Ja, man tränar skytteteknik, avfyrningsteknik. Man kan avfyra bussar rätt. Och sen är det mycket mentalt. 49:00 Ja, för det är en nyfiken. 49:01 Du måste tro på dig själv. Och veta att du kan göra det. 49:06 Och att... Gör du ett dåligt skott, glöm det. Du kan inte åtgärda det. Men du kan göra ett bättre skott nästa som kommer. 49:17 Och sen gäller då att konsekvent göra samma sak hela tiden. 49:22 Är du på en stor tävling så ska du göra samma sak. 49:26 På en precisionstävling ska du göra... 49:29 50 jättebra erfaringar. Det duger inte med att göra en dålig för då får du en dålig serie och då är det kört. 49:37 Det är 50 skott man skjuter på en sån typ av tävling? 49:39 Ja, stor tävling. På fältskjutningar skjuter man antingen 48 eller 60. 49:44 Vad är det för tankar i ditt huvud? Säg liksom minuten innan det är dags då och sen så lyfter du upp pistolen av fyra första skottet. Vad tänker man? 49:57 Gör som du kan. 49:59 Du vet vad du kan. Gör det. Bli inte nervös. Gör som du gör hemma på banan. Även om du är på ett stort mästerskap är det inte svårare där än vad det är hemma på banan. 50:11 Fokusera. Glöm allt annat vad du har i tankarna. Glöm det. Fokusera på det. 50:17 Och sen går det bra. 50:20 Du har visat en annan kartong eller låda med mängder av Medaljer av ädlaste valör. 50:31 Du har ju vunnit mästerskap även här nere i länet på flertalet år. 50:39 Vad skulle du säga att de här medaljerna och prestationerna betyder för dig? 50:47 Ja det bevisar ju att jag har kunnat koncentrera mig och fokusera vid rätt tillfälle vid mästerskapen. 50:55 Det är annorlunda när du kommer att stå på hemmabanan. Det är alltid lättare att prestera. Men har du ett mästerskap så är det lite mästerskap faktiskt. Då måste man fokusera mer. 51:08 Har det betytt något mer för dig personligen än vad det faktiskt är i praktiken att du har presterat? 51:17 Medaljor är medaljor men sen samtidigt har man bara haft roligt när man har varit där och umgått med kamraterna och haft det bra och så. Så är det nöjt ju. Mm. 51:28 Jag brukar säga det när folk, det har inte gått bra, så brukar jag säga såhär. Vilket är bäst? Om det blir tia i en tävling, är det nio man som slår dig va? Gör du tvåa puffs, det har bara en man som slår dig. Vilket är ett tecken på styrka. Det blir tia, men resultatmyset är det kanske inte så bra. Men ta det andra med dig. 51:47 Klokt. 51:49 Jag måste tänka lite pusseligt hela tiden. Verkligen. 51:54 Skjuter du någonting idag? 51:55 Lite grann. Men händerna vill inte som jag vill. 52:01 Hur är det då? Du är 84 år gammal. När man märker i vissa fall att kroppen inte gör det samma som huvudet. 52:11 Nej, man tar det så här och tänker det på. 52:14 Gläts åt det du har presterat, dina medaljer och allt det där. Gläts åt det istället. Gå inte att vara lissen för du har ju visat dig själv att du kan göra det. Om åldern är det rätt naturligt att det blir lite sämre. Men gläts ändå har roligt för dem. 52:32 Underbar inställning och positivt. 52:36 Och när vi ändå snackar skjuter så är vi ett gäng gobar som håller på att skjuta om tis och eftermiddagen. Vi börjar med halvittiden och håller på till sextiden. 52:48 Börjar vi med kaffe och sen så skjuter vi och sen så har vi kaffe och sen så skjuter vi igen och så kan det bli kaffe. Och då är vi tre seniorer, vi är över 80 år. Sen har vi en massa juniorer, det är mellan 70 och 80. Och nu har det kommit en ut till, han är knatte, han blev precis pensionär. Det finns en tydlig hierarki. Då är vi ett härligt gäng alltså. 53:12 Och den som äldste bussar han 87 år. 53:16 Det är jätteroligt att komma hit. Det kanske inte går så bra men sammanhållningen här vi har är jätteskoj. Det är det som är viktigt. Vi har skjutit så mycket ur så att jag börjar skjuta 69 ur. 53:29 Så man behöver inte. Nej. 53:33 Det är mer det sociala sammanhanget som är stycken och gemenskapen. Hur skulle du säga att livet är idag då? 53:41 Det kan inte vara bättre. Mm. 53:44 Ja, det gudar gott. Jag har inte jobbat på 24 år. 53:49 Och bara njuter av varor. 53:51 Kan man njuta på mer än att man går upp och morgonen läser tidningen och har musigt. Ja, sen gör man lite vad man gör. Handlar eller lagar mat eller vad man nu ska göra. Sen är det på utbanan och man tränar. Och sen så är det lite konserter, lite dans och allt mellan himmel och jord. 54:08 Jag kan inte ha det bättre. 54:12 Hur var det att få ett barnbarnsbarn? 54:16 Ja, det var jättefint. 54:18 Man är gluttig när man får egna barn. Och när man får barnbarn så blir man ännu gluttigare. Och när då tredje generationen kommer, då blir man riktigt gluttig. 54:28 Ja, jag ser det i dina ögon. 54:30 Alltså, det är bara så underbart. Och nu har vi ju fem stycken barnbarnsbarn. 54:35 Och det är lia grova allihopa. 54:37 Mm. 54:39 Vad hoppas du att dina generationer bakom dig då, eller förlåt framför dig, barn och barnbarn och nu barnbarnsbarn, vad hoppas du att de tar med sig från dig och den du är? 54:56 Ja, jag hoppas ju att det uppfattar mig som en gammal glad gubbe. Och det kan jag liksom tänka, kan den gamla gubben vara glad? Kan jag ju vara glad. 55:05 Mm. 55:06 Och livet blir inte så komplicerat om man gör det enkelt. Och tänker positivt. Gör man det svårt och blir negativ. 55:17 Allt är elände och sånt. Då blir du inte glatt ju. 55:21 Det är nog inte bara dina barnbarn och barnbarnsbarn du inspirerar i det här samtalet. Det är nog många lyssnare runt om i landet som också ler på smilbanden när de lyssnar på dig nu. När du blickar tillbaka i backspegeln och tänker tillbaka på ditt liv. Vad är det du tänker och känner då? 55:43 Jag har ju haft ett bra liv hela tiden tycker jag. Har alltid... 55:51 Har jag aldrig gnällt på någonting direkt. 55:54 Man kan gå och gnälla när jag hade problem med knät och sånt. 2015 fick jag ett nytt knä. Fick infektion i det. 56:03 Opererat akutlig lilla afton. 56:06 Sen gick det ett halvår tills jag var tvungna att ta det knät och sätta dig till ett nytt. Men det är bara sånt som att Det blir bra. Tänk inte på det. Visst blir det knätbra. Det blir inte bra men det är inte bara jag kan gå. Då är det väl inget att gå och gnälla för. 56:26 Finns det någonting du ångrar? 56:29 Nej. Jag tycker inte det. 56:32 Jag har gjort rätt val hela tiden. Jag har ju vunnit högsta vinsten en gång. Det vet ni väl. 56:39 Lena? 56:40 Ja, ja. 56:41 Såklart. 56:42 Då kan man ju inte vinna högstavningsen en gång till EU. 56:44 Nej, vad vackert. Om du blickar framåt då, du och Lena och barn och barnbarn och så, vad drömmer du om? 56:56 Ja, men nu flyttar vi nästa år i en ny lägenhet då. 57:01 Då är jag 85. 57:03 Och så bara gjorde vi väl det han för 48 år. 57:06 Sen blir det väl himmet, skulle du kunna tänka mig. 57:10 Jag har haft tidigare i den här säsongen en dam som heter Johanne. Hon är 105 år gammal. 57:17 Men blir du så gammal får du gärna komma en gång till. 57:20 Ja, vi ses om 20 år. 57:24 Du ska få avrunda vårt fina samtal med att faktiskt få ge ett livsråd till alla lyssnare som sitter och lyssnar på dig nu runt om i Sverige och faktiskt Skandinavien. 57:38 Vad skulle du vilja säga till dem då? 57:42 Var glad, var positiv och lev i nuet. Lev inte för framtiden. Lev i nuet. Där har du glädje. Det är mycket roligare om du har levt i nuet när du sitter på hemmet och kommer ihåg vad du har gjort än du sitter på hemmet med en stor bankbok och vet inte varför jag har gjort. Så lev i nuet och var positiv. Mm. 58:05 Kloka, fina ord som får avrunda vårt samtal. Jag är evigt tacksam att jag fick komma hit till dig idag Kai. 58:14 Jag är tacksam att jag fick komma i hjälpprogrammet. 58:17 Och vi kommer faktiskt avsluta hela vårt samtal med att faktiskt spela den låt som du har valt. Och det är Louis Armstrong med What a Wonderful World. 58:32 Varför har du valt den låten? 58:34 Ja, om man då säger, om man tittar på hur fin värld vi har. 58:39 Och allt det jag upplevt under den fina tiden i min värld. 58:43 Så är det ju en jättefin värld om vi gör den så. Men ser jag att världen är dålig, ja men då blir det inte en fin värld. 58:50 Därför upplever jag, det är en fin värld vi har. 58:55 Gör den så bra du kan. 58:59 Vi lutar oss tillbaka både jag och Kai här hemma i soffan och sen så får ni som lyssnar också en stund ihop med oss när vi lyssnar till den här låten. 59:10 I see trees of green Red roses too I see them bloom For me and you And I think to myself What a wonderful world I see skies of blue And clouds of white The bright blessed day The dark sacred night And I think to myself What a wonderful world I think to myself What a wonderful way Oh yeah 60:35 Vet du en person som är över 80 år som skulle vara en fin gäst i den här podden? Maila mig då på hellosnablajonasulback.com. Vi planerar redan nu nästa säsong. 60:46 Och glöm inte att följa oss på Facebook och Instagram där vi lägger upp en massa härliga videoklipp från våra samtal. Återigen, tusen tack för att du lyssnar på den här podden. Ha det bra, hej då! 61:02 Det här var en produktion från Podd Agency.