Vetenskapsradion

I detta avsnitt av Vetenskapsradion följer vi doktoranden Kevin Nielsen vid Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala i hans arbete med att kartlägga den dolda svampvärlden under jordytan. Genom modern DNA-teknik och sekvensering försöker forskarna lösa pusslet kring de miljontals organismer som hittills förblivit okända för vetenskapen. Programmet går igenom de tekniska utmaningarna med att identifiera arter som saknar synliga fruktkroppar, användandet av fluorescens-aktiverad cellsortering (FACS) för att isolera enskilda celler, samt de större ekologiska implikationlarterna. Diskussionen berör även svårigheten i att skapa engagemang för bevarande av mikroskopiska organismer jämfört med mer synliga arter.

I detta avsnitt av Vetenskapsradion nu diskuterar professor Fredrik Charpentier Ljungqvist från Stockholms universitet hur Europas skogstäcke expanderar som en följd av urbanisering och avfolkning av landsbygden. Programmet belyser sambandet mellan ökad mängd bränsle i form av barrskogsmonokulturer och de allt vanligare våldsamma skogsbränderna i Europa, särskilt i Medelhavsområdet. Genom historisk geografi undersöks hur händelser som digerdöden, krig och den industriella revolutionen har format landskapet. Diskussionen omfattar även de vetenskapliga metoderna, såsom pollenanalys och dendrokronologi, som används för att rekonstruera Europas skogshistoria samt de framtida målkonflikter som uppstår kring skogens användning som kolsänka, råvara för biobränsle och bevarande av biologisk mångfald.

Ett reportage om de kontroversiella planerna på att etablera nya små modulära reaktorer (SMR) i Valdemarsvik. Företaget Kärnfull Next har lämnat in den första ansökan om ny kärnkraft i Sverige på över 50 år, vilket har skapat en intensiv lokal debatt mellan ekonomiska möjligheter och miljömässiga risker. Dokumentationen belyser de tekniska utmaningarna med kylvatten, infrastrukturens bristfällighet samt den politiska osäkerheten inför det kommande kommunalvalet. Genom intervjuer med både motståndare, som kärnkraftsingenjörer i lokala föreningar, och företrädare för bolaget och kommunen, undersöks de nya tillståndsprocessernas betydelse. Fokus ligger på hur den nya politiska inriktningen påverkar kommunens möjlighet att använda sitt veto och de potentiella konsekvenserna för Valdemarsviks natur och ekonomi.

Ett reportage från Vetenskapsradion som utforskar kontanternas roll i ett alltmer digitaliserat Sverige. Programmet belyser spänningen mellan den minskande användningen av fysiska pengar och behovet av kontantberedskap vid kriser eller krig, med inslag från Riksbanken, Loomis och forskare vid KTH. Diskussionen omfattar utmaningar som uttagsautomaternas tillgänglighet, logistiska problem vid växling av valörer samt de politiska och ekonomiska aspekterna av att upprätthålla parallella betalsystem.

Detta avsnitt av Vetenskapsradion utforskar den snabba utvecklingen och implementeringen av artificiell intelligens inom den nordiska vården. Programmet belyser konkreta exempel, från AI-verktyg i Uppsala som automatiserar journalanteckningar genom att lyssna på patientmöten, till avancerad diagnostik vid Sahlgrenska universitetssjukhuset där AI kan identifiera mönster i EKG för att förutsäga risk för plötslig hjärtdöd. Diskussionen omfattar även de etiska och regulatoriska utmaningarna, inklusive behovet av interoperabel data och risken för hallucinationer i systemen. Genom intervjuer med läkare, forskare och sjukhusdirektörer analyseras balansen mellan tekniska framsteg, patientsäkerhet och integritetsskydd i en tid där lagstiftningen kämpar för att hålla jämna steg med innovationen.

Detta avsnitt av Vetenskapsradion utforskar den dolda världen av akvatiska svampar, mikroskopiska organismer som spelar en avgörande roll i vattendragens ekosystem genom nedbrytning och näringscykling. Genom att följa forskarna Jenny Andersson och Ximing Wang vid Sveriges lantbruksuniversitet får lyssnaren en inblick i hur dessa svampar bryter ner löv och möjliggör överföringen av kol genom näringsväven, från insekter till fiskar och människor. Programmet belyser de vetenskapliga utmaningarna med att kartlägga en grupp organismer vars fulla mångfald fortfarande är ett mysterium. Diskussionen omfattar allt från svamparnas förmåca att leva både i vatten och på land till de hot som miljöförändringar innebär för känsliga arter, samt det nyligen etablerade arbetet inom IUCN för att ge dessa osynliga arbetare internationell synlighet.

Detta avsnitt av Vetenskapsradion utforskar den snabba utvecklingen och implementeringen av artificiell intelligens inom den nordiska vården. Programmet belyser konkreta exempel, såsom AI-verktyg för automatiserad journalföring vid en vårdcentral i Uppsala och avancerad analys av EKG-data på Sahlgrenska universitetssjukhuset för att identifiera risk för plötslig hjärtdöd. Diskussionen omfattar både de medicinska möjligheterna med mönsterigenkänning och de etiska samt regulatoriska utmaningarna. Bland de centrala temana finns behovet av interoperabel data, risken för hallucinationer i AI-system samt den svåra balansgången mellan att skydda patienters integritet och att dela hälsodata för att driva medicinsk innovation framåt.

Detta avsnitt utforskar folkdräkternas pågående renässans bland unga, med särskilt fokus på Delsbodräkten och dess användning vid studentbaler i Uppsala. Vi belyser de estetiska och kulturella drivkrafterna bakom intresset, samt hur dräkttraditionen fungerar som en trygghet i orostider. Vidare undersöks folkdräkternas historiska utveckling, från att ha lagts undan under industrialiseringen till att återuppstå som nationella och regionala symboler kring sekelskiftet 1900 och under 70-talets gröna våg. Avsnittet diskuterar även utmaningar kring historisk korrekthet, politiska tolkningar och dräktens roll i identitetsskapande.

Detta avsnitt av Vetenskapsradion utforskar plastens dubbla natur som en banbrytande innovation och ett omfattande miljöproblem. Genom att kombinera forskning om nanoplast i Nordatlanten med en historisk genomgång vid Nationalmuseum, belyses hur materialet gick från att vara en symbol för modernitet och framtidstro under 1900-talet till att bli en av vår tids största utmaningar. Programmet undersöker plastens utveckling från bakelitens tidiga användning i elektriska komponenter till termoplastens möjligheter till massproduktion och starka färger. Diskussionen omfattar även hur skiftet till självbetjäningsbutiker och behovet av hållbara förpackningar har gjort oss beroende av plast, samt de nuvarande globala strävandena att reglera nyproduktion och förbättra återvinning.

Doktoranden Victor Gårdman beskriver sitt arbete med att studera myggors och knotts roll i det arktiska ekosystemet på Grönland, från praktiska fältmetoder till vetenskapliga insikter om deras roll som pollinerare och föda. Samtalet belyser hur dessa insekter påverkar näringsväven och de osäkra effekterna av förändrade populationer i ett ekosystem där biologiska nätverk varierar kraftigt mellan olika arktiska regioner.

Ett djuplodande avsnitt om den svenska 4-procentsspärren till riksdagen och dess betydelse för det politiska landskapet. Genom intervjuer med statsvetare och experter utforskas spärrens historiska ursprung som en politisk kompromiss från 1968, avsedd att balansera proportionell representation mot behovet av handlingskraftiga regeringar. Programmet belyser de strategiska och ibland cyniska skälen till varför regeln förblir stabil trots förslag om förändring. Diskussionen sträcker sig även utanför Sveriges gränser genom jämförelser med Finland, Danmark och Nederländerna. Expertis från olika länder bidrar med perspektiv på hur olika valsystem påverkar partistrukturer, regeringsbildning och väljarbeteende, samt de matematiska utmaningarna med utjämningsmandat och valkretsindelning.

I ett samtal med Anders Tegnell och Emma Spak reflekteras det över lärdomar från covid-19-pandemin, inklusive vikten av att öva på processer snarare än specifika scenarier. Diskussionen berör hur klimatförändringar och urbanisering kan öka risken för framtida pandemier samt behovet av god grundhälsa och samverkan mellan kommuner och regioner. Samtalet belyser även vikten av samplanering mellan regioner och kommuner samt individens beredskap. Anders Tegnell betonar betydelsen av att hitta pålitliga informationskällor och upprätthålla civilsamhällets engagemang för att bygga samhällelig robusthet inför framtida kriser.

Detta avsnitt av Vetenskapsradion utforskar relationen mellan människan och den övriga naturen ur filosofiska, vetenskapliga och kulturella perspektiv. Genom samtal med forskare som Petra Andersson och Camilla Brudinborg samt läkaren Johan Frostergård, diskuteras människans antropocentriska världsbild och möjligheten till ett paradigmskifte där vi lär oss att kommunicera med andra arter genom exempelvis AI eller musik. Programmet belyser spänningen mellan vår dominans över djurriket och de existentiella värden som går förlorade när vi distanserar oss från naturen. Diskussionen omfattar allt från kognitiva förmågor hos djur och betydelsen av ögonkontakt till framtida utopier där städer integreras med biologiska kretslopp och teknologiska framsteg som AI kan fungera som en länk mellan arter.

Avsnittet utforskar framtida medicinska tekniker inom assisterad reproduktion, specifikt in vitro-gametogenes (IVG) och artificiella livmödrar. Forskare arbetar med att utveckla metoder för att skapa spermier och ägg från hudceller, vilket skulle kunna hjälpa barnlösa, samkönade par eller ensamstående föräldrar att få genetiskt relaterade barn. Samtidigt diskuteras de etiska utmaningarna med dessa tekniker, såsom risker för genetisk övervakning, frågor om vikten av genetisk koppling kontra andra sätt att bilda familj, samt de komplexa konsekvenserna av artificiella livmödrar för kvinnors rättigheter och aborträtt.

Detta avsnitt av Vetenskapsradion utforskar agrivoltaik, även kallat solsambruk, en metod där solenergi och jordbruk kombineras på samma markyta. Genom att placera solpaneler glesare än i konventionella solparker kan man bibehålla livsmedelsproduktion samtidigt som man skapar fördelar som klimatsäkring av skördar mot extremväder. Programmet tar med lyssnaren till försöksfält i Kärbo, Sverige, och forskningscenter i Freiburg, Tyskland. Diskussionen berör ekonomiska möjligheter för lantbrukare, behovet av tydligare regelverk i Sverige jämfört med länder som Tyskland och Japan, samt tekniska framsteg inom estetisk solcellsteknik inspirerad av morfofjärilens vingar för att öka den sociala acceptansen för förnybar energi.

Vetenskapsradion utforskar hur forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala försöker efterlikna naturens egen teknik för att skapa hållbar, konstgjord spindeltråd. Genom att studera brospindlar i deras naturliga miljö vid sjön Ekholm hoppas forskargruppen Anna Risings kunna förbättra materialets styrka och skalbarhet. Programmet går igenom de tekniska processerna i laboratoriet, där bakterier används för att producera proteiner som sedan spinns till tråd genom pH-förändringar. Potentialen för detta biomaterial är enorm, med användningsområden inom allt från modeindustrin och sportutrustning till medicinska applikationer och framtida rymddräkter.

Detta avsnitt beskriver ett unikt arkeologiskt fynd på Lilla Karlsö av en höggravid tonåring och hennes foster från stenåldern. Genom intervjuer med experter som Alexander Sjöstrand och Jan Apel diskuteras fyndets betydelse, de exceptionella bevaringsförhållandena i kalkleran samt historiska kopplingar till jakt och tidig mänsklig bosättning på Gotland. Vidare utforskas möjligheterna till DNA-analyser av benrester för att förstå de tidiga bosättarnas ursprung. Diskussionen berör teorier om huruvida kolonisationen skedde genom expeditioner eller hela familjeenheter, samt dödligheten bland gravida kvinnor under denna period.

I detta avsnitt av Vetenskapsradion utforskar arkeologen och amatörastronomen Jonathan Lindström den historiska resan från mytologiska förklaringar till vetenskaplig precision gällande solförmörkelser. Programmet belyser hur forntida civilisationer, särskilt babylonierna i Mesopotamien, lade grunden för astronomin genom noggranna observationer och systematiska anteckningar på lertavlor, trots att deras världsbild var präglad av astrologi och rädslan för himmelska monster. Samtalet spänner över tusentals år, från bondestenålderns enkla kalendrar till de grekiska filosofernas geometriska modeller och slutligen den vetenskapliga revolutionen med figurer som Tycho Brahe, Johannes Kepler och Isaac Newton. Genom att analysera skiftet från cirkelbaserade modeller till elliptiska banor och gravitationens lagar, visar avsnittet hur mänsklig kunskap har utvecklats genom en kombination av empirisk observation och matematisk innovation.

Vetenskapsradion utforskar skönhetsidealens och skönhetsindustrins historiska utveckling genom ett samtal med modevetenskaplig lektor Emma Severinsson. Programmet belyser hur kommersialiseringen av utseende har förändrats från början av 1900-talet, med fokus på riskfyllda metoder som paraffininjektioner och skönhetsoperationer, till dagens extrema smalhetsideal drivna av sociala medier och medicinska framsteg. Genom att analysera historiska exempel, såsom Maria Enqvists institut och 1960-talets Twiggy-effekt, undersöks hur kroppsidealen rör sig i cykler mellan kurvighet och extrem smalhet. Diskussionen berör även kopplingen mellan modeindustrins standardisering av storlekar och de samhälleliga konsekvenserna av att ständigt sträta efter ouppnåeliga normer.

Detta avsnitt av Vetenskapsradion utforskar strängteorin, ett teoretiskt ramverk som föreslår att universums minsta beståndsdelar är små vibrerande strängar snarare än punktformiga partiklar. Genom intervjuer med fysiker som Magdalena Larfors och Samir Murthy belyses teorins ambition att förena Einsteins allmänna relativitetsteori med kvantmekaniken, två fundamentala men oförenliga beskrivningar av verkligheten. Programmet går igenom de matematiska utmaningarna med extra dimensioner, den holografiska principens tanke om att information kan vara kodad på en lägre dimensionell yta, samt svårigheten i att experimentellt bevisa teorin. Diskussionen rör även forskning kring svarta hål som ett teoretiskt laboratorium och drivkraften bakom grundläggande nyfikenhet inom teoretisk fysik.

Ett avsnitt av Vetenskapsradion som utforskar det aktuella forskningsläget kring HIV efter den internationella AIDS-konferensen i Rio de Janeiro. Programmet diskuterar framsteg inom långverkande injektionsbehandlingar som Lennacapavir, vilka kan förebygga smitta med halvårsvisa doser, men belyser samtidigt de stora utmaningarna med minskat internationellt bistånd. Fokus ligger på hur neddragningar i finansieringen, särskilt från USA och Sverige, hotar den globala infrastrukturen för testning och prevention, vilket riskerar att motverka målet om att utrota AIDS till år 2lar 2030.

Ett reportage från Vetenskapsradion om medborgarforskning och digitaliseringen av svensk folktro. Genom plattformen Folke vid Institutet för språk och folkminnen arbetar frivilliga med att transkribera gamla, svårlästa handskrifter från arkiven för att göra dem tillgängliga för allmänheten. Berättelserna spänner över allt från skrämmande möten med gastar och mylingar till vardagliga beskrivningar av jordbruk och fattigdom. Programmet följer prästen Kent Sandfridsson i Värmland och Alessandra Mastrangelo i Varberg, som båda finner ett meditativt och meningsfullt värde i att ge röst åt historiska personer. Diskussionen berör även framtiden för arkivarbete i relation till AI-utvecklingen samt hur dessa lokala berättelser bidrar till en djupare förståelse för svensk kulturhistoria och mänskliga livsvillkor.

I detta avsnitt av Vetenskapsradion möter vi professor Göran Arnqvist från Uppsala universitet, som genom experimentell evolution studerar fröbaggar. Genom att följa en släktlinje som sträcker sig ända tillbaka till 198apunov-talet kan forskarna observera hur egenskaper förändras över hundratals generationer på relativt kort tid. Samtalet fördjupar sig i de evolutionära mekanismerna bakom sexuellt urval och könskonflikter. Programmet utforskar hur egenskaper som gynnar reproduktion kan leda till artbildning, men också hur dessa processer kan innebära kostsamma eller till och med skadliga anpassningar för honorna, såsom toxiska proteiner eller fysiska sår. Avsnittet berör även de komplexa genetiska förutsättningarna för livslängd hos insekter i relation till människan.

Ett avsnitt av Vetenskapsradion som utforskar den globala och nationella utvecklingen av mänsklig hälsa. Genom intervjuer med professor i psykiatri Ingmar Skog och docent i global hälsa Helena Nordenstedt belyses hur vi har blivit friskare trots att vissa sjukdomar, som fetma och diabetes, ökar. Programmet diskuterar den så kallade hälsoparadoxen, där förbättrad medicinsk behandling gör att fler överlever allvarliga sjukdomar som cancer och stroke, vilket paradoxalt nog kan leda till en högre registrering av kroniska tillstånd. Samtalet omfattar även de historiska drivkrafterna bakom förbättringen, såsom bättre arbetsmiljö, bostadsstandard och livsmedelshygien, samt den globala utvecklingen där barnadödligheten har halverats under de senaste 25 åren. Avsnittet blickar även framåt mot nya medicinska möjligheter inom hanteringen av övervikt och dess potential att förändra den globala sjukdomsbördan.

I detta avsnitt av Vetenskapsjöven utforskar ljud- och musikforskarna Thomas von Wackenfelt och Berks Sierman hur den tidiga inspelningstekniken, specifikt fonografen, har format musiken och musikernas uttryck. Genom experiment med en historisk Edison Fireside-fonograf undersöker de hur begränsningar i teknikens frekvensåtergivning och mekaniska natur påverkat allt från svensk folkmusik till jojk. Forskarna diskuterar sin vision om att använda modern teknik och AI för att analysera vad som går förlorat vid vaxrullsregistrering, med målet att i framtiden kunna restaurera gamla inspelningar så att de återfår sin ursprungliga ljudkvalitet. Avsnittet belyser även betydelsen av historiska arkiv och arbetet med att bevara kulturarv som Carl Theréns jojkinspelningar.

Vetenskapsradion utforskar utvecklingen av smarta piller som innehåller en nedbrytbar antenn för att signalera när medicin har nått magsäcken. Tekniken, som hittills endast testats på grisar, syftar till att lösa problemet med låg följsamhet vid läkemedelsbehandling, där uppskattningsvis hälften av patienter med kroniska sjukdomar inte tar sina mediciner enligt ordination. Programmet presenterar en mångsidig debatt kring teknikens potential och risker. Medan vissa ser möjligheter för kliniska studier och stöd vid demens, lyfter experter fram etiska farhålar rörande övervakning, kontroll och patientens integritet. Diskussionen omfattar även alternativ som depåpreparat samt vikten av en stark behandlingsallians och kommunikation mellan läkare och patient för att säkerställa korrekt medicinering.

Detta avsnitt utforskar de komplexa frågorna kring biologisk piratverksamhet och kampen för rättvis ersättning till ursprungsbefolkningar när deras traditionella kunskap om medicinalväxter används i kommersiellt syfte. Genom fallstudier från Indien och Sydafrika belyses både framgångar och betydande utmaningar inom ramen för internationella avtal som Nagoya-protokollet. I Indien beskrivs hur forskaren Palpo Pushpangandan skapade en modell för vinstdelning med Kani-folket efter upptäckten av en energigivande växt, men också de problem som uppstod när juridiska och administrativa hinder stoppade projektet. I Sydafrika presenteras ett historiskt genombrott där industrin och ursprungsbefolkningen nått ett unikt avtal kring rojbos-teet, vilket markerar en milstolpe i erkännandet av traditionell kunskap.

Detta avsnitt av Vetenskapsradion utforskar framtiden för partikelfysiken under den pågående uppgraderingen av CERNs Large Hadron Collider (LHC). Genom intervjuer med nyckelpersoner som ingenjören Marta Baiko och projektledaren Marcus Sörlart belyses både de tekniska utmaningarna och de vetenskapliga målen med High Luminosity-projektet. Programmet diskuterar hur ökad mängd kollisioner och användningen av AI kan hjälpa forskare att hitta svar på universums stora gåtor, såsom mörk materia och gravitationens roll i standardmodellen. Berättelsen spänner från de historiska genombrotten, som upptäckten av Higgs-bosonen 201kom, till de framtida visionerna om en Future Circular Collider. Diskussionen berör även de ekonomiska aspekterna av storskalig forskning och hur teknologier utvecklade vid CERN får direkta tillämpningar i industrin.

Detta avsnitt av Vetenskapsradion utforskar arkivet efter den framstående forskaren och polarfararen Otto Nordenskjöld, som förvaras vid Göteborgs universitetsbibliotek. Genom en guidad tur med Anders Larsson, föreståndare för handskriftsavdelningen, får lyssnaren ta del av unika historiska dokument, inklusive skeppsdagboken från den dramatiska svenska sydpolarexpeditionen 1901–1903. Programmet belyser Nordenskjölds liv och betydelse, från de extrema förhållandena i Antarktis och hans roll som den första rektorn vid Göteborgs handelshögskola, till hans personliga kontakter med legendariska upptäcktsresande som Ernest Shackleton. Arkivet fungerar som en levande historisk källa som ständigt växer genom donationer från Nordenskjölds ättlingar.

I detta avsnitt utforskar vi begreppet en törstigare atmosfär och dess koppling till de intensiva värmeböljorna, torkan och skogsbränderna i Europa under sommaren. Med hjälp av en ny attributionsstudie från World Weather Attribution förklarar professorerna Erik Källström (SMHI) och Gabriele Missori (Uppsala universitet) hur en varmare atmosfär kan innehålla mer vattenånga, vilket ökar avdunstningen från marken och skapar extremt torra förhållanden. Samtalet berör även de bredare samhälleliga konsekvenserna av dessa extrema väderhändelser, inklusive hot mot jordbrukets skördar, störningar i energiproduktionen och risker för dricksvattenförsörjningen. Vi går även djupare in på hur attributionsforskning fungerar och hur forskare kan koppla specifika extremväderhändelser till den globala uppvärmningen genom statistiska metoder och datormodeller.

Ett inslag från Vetenskapsradion där forskarna Susanne Åkesson och Per Ahlström diskuterar en ny storstudie om sångfåglars läten. Studien visar att fågelsång består av åtta grundläggande byggstenar och att miljön spelar en avgörande roll för hur komplex sången är.

I detta avsnitt av Vetenskapsradion möter vi Alessandra Mastrangelo, en forskare från Italien som bosatt sig i Varberg för att vetenskapligt studera svenska trollformler och svartkonstböcker. Genom analys av handskrifter, bland annat en upptäckt bok från Ångermanland, utforskar hon gränslandet mellan folktro, kristen mystik och magiska ritualer som syftade till att manipulera omgivningen eller bota sjukdomar. Samtalet fördjupar sig i de språkliga aspekterna av dessa gamla läsningar, där melodi och rytm spelar en central roll. Mastrangelo diskuterar hur dessa historiska texter ger oss en unik inblick i mänsklig psykologi, folkmedicin och hur språket har använts för att hantera svåra livssituationer genom historien.

I den tredje delen av Vetenskapsradions serie Naturens omstridda apotek utforskas gränslandet mellan traditionell medicin och modern vetenskap. Programmet följer forskning i Sydafrika, där man använder 3D-cellodlingar för att studera effekten av växter på immunförsvaret, samt i Indien, där fokus ligger på att isolera enskilda aktiva molekyler från ayurvediska system. Genom intervjuer med professorer och representanter från WHO belyses utmaningarna med att standardisera, reglera och integrera uråldrig botanisk kunskap i den konventionella vården utan att förlora de kulturella rötterna.

Detta avsnitt av Vetenskapsradion utforskar Sjöräddningssällskapets nya, avancerade simulator på Hönö utanför Göteborg. Simulatorn är utformad för att träna befälhavare och besättningar i en kontrollerad men realistisk miljö där man kan öva på allt från navigering till komplexa räddningsinsatser och nödprocedurer. Genom en teknisk genomgång av simulatorns funktioner, såsom hexapod-systemet som skapar fysiska rörelser och vibrationer, visas hur tekniken används för att bygga trygghet utan att slösa på diesel eller riskera utrustning. Programmet belyser även hur simulatorn möjliggör repetition av svåra situationer, vilket stärker sjöräddarnas kompetens inför verkliga insatser till sjöss.

Detta avsnitt utforskar utvecklingen av ett innovativt och hållbart fiskfoder baserat på restströmmar som blåmusslor, insekter och mykoprotein. Genom att använda ingredienser som inte konkurrerar med mänsklig föda syftar projektet till att minska beroendet av fiskmjöl och soja samt sänka livsmedelssystemets klimatpåverkan. Genom intervjuer med forskare från SLU och en kock demonstreras hur regnbågslax uppfödd på detta foder bibehåller hög kvalitet, smak och näringsvärde. Avsnittet belyser även de miljömässiga fördelarna med att nyttja restprodukter och musselodlingens roll i att rena Östersjön.